Aktieanalys: Vad är det och hur fungerar det?

Att förstå det verkliga värdet av ett företags aktier när man investerar är av största vikt. Det är här aktieanalysen kommer in i bilden.

Aktieanalys är en omfattande metod för att utvärdera ett företags finansiella hälsa, riskprofil och tillväxtpotential. Genom att använda olika värderingsmetoder kan du fastställa det inneboende värdet på ett företags aktier och prognostisera dess framtida utveckling.

Oavsett om du är en erfaren investerare eller nybörjare kan konsten att analysera aktier hjälpa dig att fatta välgrundade investeringsbeslut och potentiellt maximera din avkastning.

I den här artikeln ska vi därför gå igenom de viktigaste begreppen inom aktieanalys, utforska de vanligaste värderingsmetoderna och diskutera hur du kan tillämpa dessa tekniker i din egen investeringsstrategi.

Vad är aktieanalys?

Aktieanalys är ett omfattande och systematiskt tillvägagångssätt för att utvärdera ett företags aktier, med det primära målet att fastställa dess inneboende värde och potential för framtida tillväxt. Processen innebär en grundlig genomgång av bolagets finansiella hälsa, riskprofil och övergripande marknadsposition.

Syftet med aktieanalys är tvåfaldigt:

1. Uppskattning av verkligt värde: Analytiker strävar efter att fastställa det verkliga värdet på ett företags aktier, vilket kan skilja sig från det aktuella marknadspriset. Denna uppskattning hjälper investerare att identifiera undervärderade eller övervärderade aktier, vilket gör det möjligt för dem att fatta välgrundade investeringsbeslut.
2. Förutsägelse av framtida resultat: Genom att analysera ett företags finansiella rapporter, branschtrender och konkurrenssituation försöker analytikerna förutse företagets framtida utveckling. Detta inkluderar prognoser för intäktstillväxt, lönsamhet och potentiella risker som kan påverka företagets aktiekurs.

Aktieanalys är ett viktigt verktyg för investerare, eftersom det hjälper dem:

• Fatta välgrundade investeringsbeslut
• Identifiera undervärderade aktier med hög tillväxtpotential
• bedöma den risk som är förknippad med en viss investering
• Förstå ett företags finansiella hälsa och konkurrenssituation

Genom att göra en grundlig aktieanalys kan investerare bättre navigera i den komplexa värld som aktieinvesteringar utgör och potentiellt maximera sin avkastning samtidigt som risken minimeras.

Översikt över värderingsmetoder

När det gäller aktieanalys finns det fem huvudsakliga värderingsmetoder som analytiker och investerare vanligtvis använder för att fastställa det inneboende värdet på ett bolags aktie.
Varje metod har sina egna styrkor och svagheter, och valet av metod beror ofta på de specifika egenskaperna hos det företag som analyseras, samt på tillgången till och tillförlitligheten hos data.
Här följer en kort översikt över dessa fem värderingsmetoder:

Metod för jämförbara företag

Jämförelsemetoden, som också kallas relativ värdering, värderar ett företag genom att jämföra det med liknande företag inom samma bransch. Denna metod utgår från att liknande bolag bör handlas till liknande multiplar, givet deras gemensamma egenskaper.

Urval av jämförbara bolag
När man använder sig av jämförbara bolag är det första steget att identifiera ett antal bolag som är jämförbara med det bolag som värderas. Kriterierna för att välja ut dessa jämförbara företag inkluderar vanligtvis:

• Bransch: Företagen ska vara verksamma inom samma eller närbesläktad bransch.
• Storlek: Bolagen bör vara av liknande storlek, ofta mätt i omsättning eller börsvärde.
• Tillväxttakt: Bolagen bör ha liknande historiska och förväntade tillväxttakter.
• Lönsamhet: Företagen bör ha liknande lönsamhetsmarginaler och avkastning på kapital.

Finansiella multiplar som används
När de jämförbara bolagen har identifierats är nästa steg att beräkna relevanta finansiella multiplar för varje bolag. Dessa multiplar används sedan för att fastställa den implicita värderingen av det bolag som analyseras. Några vanliga multiplar som används i jämförelsemetoden är t.ex:

• Förhållande mellan pris och vinst (P/E): Bolagets aktiekurs dividerat med dess vinst per aktie.
• Förhållande mellan pris och bokfört värde (P/B): Bolagets aktiekurs dividerat med dess bokförda värde per aktie.
• Företagsvärde i förhållande till EBITDA (EV/EBITDA): Företagets enterprise value (börsvärde plus skulder minus kassa) dividerat med resultatet före räntor, skatter och avskrivningar.

Begränsningar
Även om jämförelsemetoden används i stor utsträckning vid aktieanalys har den vissa begränsningar:

• Marknadsförutsättningar: Metoden förutsätter att marknaden värderar de jämförbara bolagen korrekt. Ineffektivitet på marknaden eller tillfälliga snedvridningar kan dock påverka tillförlitligheten i den implicita värderingen.
• Operativa skillnader: Även företag inom samma bransch kan ha betydande skillnader i sina affärsmodeller, tillväxtutsikter och riskprofiler. Dessa skillnader kan begränsa jämförbarheten mellan bolagen och användbarheten av den resulterande värderingen.

Trots dessa begränsningar är jämförelsemetoden fortfarande ett värdefullt verktyg för aktieanalys, särskilt när den används tillsammans med andra värderingsmetoder för att få en heltäckande bild av ett bolags inneboende värde.

Diskonterat kassaflöde (DCF-analys)

Discounted Cash Flow-analys (DCF-analys) är en värderingsmetod som används vid aktieanalys för att uppskatta det inneboende värdet av en investering baserat på dess förväntade framtida kassaflöden. Denna metod bygger på principen att värdet på en investering är lika med summan av dess framtida kassaflöden, diskonterade tillbaka till nutid med en lämplig räntesats.

Formel
DCF-formeln beräknar nuvärdet (PV) av förväntade framtida kassaflöden med hjälp av en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan representerar avkastningskravet för investeringen, med hänsyn tagen till faktorer som pengarnas tidsvärde och den risk som är förknippad med kassaflödena.

PV = (CF₁ / (1+r)¹) + (CF₂ / (1+r)²) + … + (CF_n / (1+r)^n)

Var?

• CF_i = Kassaflöde under period i
• r = Diskonteringsränta
• n = Antal perioder

Exempel
För att illustrera DCF-metoden kan vi ta ett företag som förväntar sig att generera ett kassaflöde på 100 miljoner USD nästa år. Om den lämpliga diskonteringsräntan för detta företag fastställs till 10%, kan nuvärdet av nästa års kassaflöde beräknas enligt följande:

PV = 100 miljoner dollar / (1 + 0,10)¹ ≈ 90,9 miljoner dollar

Detta innebär att värdet av nästa års förväntade kassaflöde, baserat på DCF-metoden, uppgår till cirka 90,9 MUSD i dagens penningvärde.

Begränsningar
Här följer en lista över begränsningar:

• Känslighet för antaganden: Resultatet av en DCF-analys är mycket känsligt för de antaganden som görs om framtida kassaflöden och diskonteringsräntan. Små förändringar i dessa antaganden kan leda till betydande förändringar i det beräknade värdet.
• Svårighet att göra prognoser: Att exakt förutse ett företags framtida kassaflöden kan vara utmanande, särskilt över längre tidshorisonter. Denna svårighet kan medföra osäkerhet i värderingen.

DCF-metoden är trots sina begränsningar fortfarande ett centralt verktyg för aktieanalys, eftersom den ger ett ramverk för att uppskatta det inneboende värdet av en investering baserat på dess förväntade framtida utveckling. När DCF-metoden används i kombination med andra värderingsmetoder och en grundlig förståelse för bolagets verksamhet och bransch kan den ge värdefulla insikter för investerare och analytiker.

Tidigare transaktioner

Prejudicerande transaktioner är en värderingsmetod som används vid aktieanalys och som fastställer ett bolags värde baserat på de priser som betalats för liknande bolag i historiska transaktioner avseende fusioner och förvärv (M&A). Metoden utgår från att de priser som betalats i tidigare transaktioner kan fungera som ett riktmärke för att värdera ett bolag idag.

Kriterier för urval
När analytiker använder metoden med tidigare transaktioner letar de efter tidigare M&A-transaktioner som involverar företag med liknande egenskaper som det som värderas. Kriterierna för att välja ut dessa transaktioner inkluderar vanligtvis:

• Bransch: Målbolagen bör vara verksamma inom samma eller en närbesläktad bransch.
• Finansiella mått: Målbolagen bör ha liknande finansiella profiler, såsom intäkter, lönsamhet och tillväxttakt.
• Geografi: Målbolagen bör vara verksamma i samma eller liknande geografiska regioner.
• Affärens storlek: Storleken på de tidigare transaktionerna bör vara jämförbar med den förväntade storleken på det bolag som värderas.

Exempel
Som ett exempel på hur metoden med tidigare transaktioner fungerar kan följande exempel nämnas:

• En analytiker värderar ett företag med en EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization) på 50 miljoner dollar.
• Analytikern identifierar flera tidigare M&A-transaktioner som involverar liknande företag i samma bransch.
• Priserna som betalades i dessa transaktioner var i genomsnitt 8 gånger målbolagens EBITDA.
• Baserat på denna multipel uppskattar analytikern att företaget som värderas kan vara värt cirka 400 miljoner dollar (8 x 50 miljoner dollar).

Begränsningar
Metoden med prejudicerande transaktioner kan ge värdefulla insikter, men den har vissa begränsningar:

• Marknadsförhållanden: Tidigare transaktioner kan ha skett under olika marknadsförhållanden, vilket kan påverka relevansen av de betalda multiplarna.
• Begränsad tillgång till uppgifter: Detaljerad information om tidigare transaktioner kanske inte alltid finns tillgänglig för allmänheten, särskilt inte för mindre eller privata transaktioner.
• Strategiska faktorer: De priser som betalats i tidigare transaktioner kan ha påverkats av strategiska överväganden eller synergier som är specifika för dessa affärer, vilket kanske inte gäller för det företag som värderas.

Oavsett dessa begränsningar är metoden med tidigare transaktioner fortfarande ett användbart verktyg för aktieanalys, särskilt när den används tillsammans med andra värderingsmetoder för att skapa en heltäckande bild av ett bolags värde.

Tillgångsbaserad värdering

Tillgångsbaserad värdering är en metod som används vid aktieanalys och som fastställer ett företags värde baserat på det verkliga marknadsvärdet av dess tillgångar minus dess skulder. Denna metod fokuserar på det inneboende värdet av bolagets underliggande tillgångar snarare än dess intjäningspotential eller marknadsjämförbara tillgångar.

Tillvägagångssätt vid tillgångsbaserad värdering
Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt vid tillgångsbaserad värdering:

1. Metod för ackumulering av tillgångar: Denna metod innebär att varje tillgång värderas individuellt och summeras för att fastställa företagets totala värde. Skulderna subtraheras sedan från denna summa för att komma fram till nettotillgångsvärdet.
2. Överskottsmetoden: Denna metod värderar först företagets materiella tillgångar och tilldelar sedan en del av företagets intäkter till dessa tillgångar. Eventuella återstående intäkter betraktas som ”överskott” och hänförs till företagets immateriella tillgångar, t.ex. goodwill.

Exempel på tillgångsbaserad värdering
Tänk dig ett företag med totala tillgångar värderade till 200 miljoner dollar och skulder på 150 miljoner dollar. Med hjälp av metoden för ackumulering av tillgångar skulle den tillgångsbaserade värderingen av företaget vara:
Totala tillgångar: 200 miljoner dollar
Avgår: Skulder: 150 miljoner dollar
Tillgångsbaserad värdering: 50 miljoner dollar

Begränsningar i tillgångsbaserad värdering
Även om tillgångsbaserad värdering är ett enkelt sätt att värdera ett företag har den vissa begränsningar:

• Intjäningspotential: Denna metod kanske inte fullt ut fångar upp intjäningspotentialen i ett företag, särskilt om företaget har betydande immateriella tillgångar eller tillväxtutsikter som inte återspeglas i dess omsättningstillgångar.
• Marknadsförhållanden: Tillgångarnas verkliga marknadsvärde kan påverkas av marknadsförhållandena och kanske inte alltid återspegla deras verkliga värde.
• Värdering av tillgångar: Värdering av vissa tillgångar, särskilt immateriella tillgångar, kan vara utmanande och kan kräva subjektiva bedömningar.

Trots dessa begränsningar kan tillgångsbaserad värdering vara ett användbart verktyg i vissa situationer, till exempel vid värdering av holdingbolag, fastighetsbolag eller bolag med betydande materiella tillgångar. Den används ofta tillsammans med andra värderingsmetoder för att ge en heltäckande bild av ett företags värde.

Bokfört värde-metoden

Bokföringsvärdemetoden är en värderingsmetod som används vid aktieanalys och som fastställer ett företags värde baserat på det bokförda värdet av dess eget kapital enligt balansräkningen. Denna metod bygger på historiska redovisningsdata snarare än marknadsbaserade mått eller framtida kassaflödesprognoser.

Beräkning
För att beräkna ett företags bokförda värde används följande formel:

Bokfört värde = Summa tillgångar – Summa skulder – Preferensaktier

Bokfört värde motsvarar i princip de nettotillgångar som är tillgängliga för aktieägarna efter det att alla skulder och åtaganden har betalats.

Exempel
Tänk dig ett företag med följande finansiella data:

• Totala tillgångar: 1 miljard dollar
• Totala skulder: 600 miljoner dollar
• Företrädesaktier: 100 miljoner dollar

Med hjälp av bokföringsvärdemetoden skulle bolagets värdering vara:

Bokfört värde = 1 miljard dollar – 600 miljoner dollar – 100 miljoner dollar = 300 miljoner dollar

Detta innebär att bolagets stamaktie är värd 300 miljoner USD baserat på balansräkningen.

Begränsningar
Den har 4 primära begränsningar:

1. Historiska data: Bokfört värde baseras på historiska redovisningsdata, som kanske inte återspeglar det aktuella marknadsvärdet på bolagets tillgångar eller dess framtida intjäningspotential.
2. Immateriella tillgångar: Många företag har betydande immateriella tillgångar, till exempel immateriella rättigheter eller goodwill, som kanske inte återspeglas fullt ut i det bokförda värdet.
3. Marknadssentiment: Metoden med bokfört värde tar inte hänsyn till marknadssentiment eller investerarnas förväntningar, vilket kan ha en betydande inverkan på ett företags aktiekurs.
4. Tillväxtutsikter: Denna metod tar inte hänsyn till ett företags tillväxtutsikter eller potentialen för framtida kassaflöden, vilket är viktiga faktorer för att fastställa ett företags inneboende värde.

På grund av dessa begränsningar används metoden med bokfört värde ofta tillsammans med andra värderingsmetoder för att ge en mer heltäckande bild av ett företags värde. Den är särskilt användbar för företag med betydande materiella tillgångar, till exempel fastighets- eller tillverkningsföretag, men kan vara mindre relevant för teknik- eller tjänstebaserade företag med färre materiella tillgångar.

Är aktieanalys bara för proffs?

I motsats till den vanliga missuppfattningen att aktieanalys är en komplex domän som endast är reserverad för finansproffs, är verkligheten att den har blivit mer tillgänglig för icke-professionella i dagens digitala tidsålder.

Verkligheten för icke-professionella

Med teknikens och internets intåg har en mängd resurser och verktyg blivit tillgängliga, vilket ger enskilda investerare möjlighet att utbilda sig och göra egna analyser för att fatta välgrundade investeringsbeslut.

Lärresurser till hands för dig

Det finns många onlinekurser, handledningar och forum för att utbilda enskilda investerare i hur man utför aktieanalys på ett effektivt sätt. Dessa resurser täcker ett brett spektrum av ämnen, från grunderna i finansiella rapporter till avancerade värderingstekniker, vilket gör det möjligt för individer att lära sig i sin egen takt och nivå av förståelse.

Verktyg för alla: Horizon Finance

Det är här vi kommer in i bilden. Vår plattform demokratiserar aktieägande genom att förenkla och visualisera komplexa data för enkel forskning och jämförelse. Vi förstår att alla inte har en finansiell bakgrund, och därför har vi utvecklat en innovativ algoritm som konsoliderar forskning och marknadsinsikter, vilket ger snabb tillgång till relevant data på under fem minuter.

Genom att använda Horizon Finance kan enskilda investerare:

• Minska osäkerheten kring investeringar
• Förbättra sina handelsbeslut
• Spara tid och kraft på att undersöka aktier
• Få en konkurrensfördel på marknaden

Vår plattform jämnar ut spelplanen och gör det möjligt för alla att få tillgång till information och insikter av samma kvalitet som finansproffs, utan behov av omfattande utbildning eller certifieringar.

Vanliga misstag vid aktieanalys

Aktieanalys är ett mycket kraftfullt verktyg för att utvärdera investeringar, men det är inte immunt mot fel. Även erfarna proffs kan falla offer för vissa fallgropar. Här är några av de vanligaste misstagen att se upp med när du gör analysen själv:

1. Övertro på historiska data: Analytiker gör ofta prognoser för framtida resultat baserat på tidigare trender. Detta kan dock vara missvisande, särskilt för cykliska företag vars tidigare resultat kanske inte återspeglar den framtida potentialen.
2. Felbedömning av diskonteringsräntan: Att felaktigt beräkna den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) eller välja en orimlig kostnad för eget kapital kan påverka värderingen avsevärt. En liten förändring av diskonteringsräntan kan leda till en stor förändring av det beräknade värdet.
3. Dubbelräkning av tillgångar eller skulder: Detta inträffar när tillgångar eller skulder räknas både i kassaflödesprognosen och igen i beräkningen av nettoskulden. Detta fel kan leda till en över- eller undervärdering av företaget.
4. Ignorering av marknadsförhållanden: Värderingar som baseras på tidigare transaktioner kanske inte återspeglar den aktuella marknadsdynamiken. Det är viktigt att ta hänsyn till den aktuella marknadsmiljön när man gör värderingsbedömningar.
5. Orealistiska tillväxtantaganden: Att anta en för hög eller för låg tillväxttakt i slutändan kan snedvrida värderingen. Det är viktigt att vara realistisk när det gäller ett företags långsiktiga tillväxtutsikter.
6. Missmatchning i värderingsmultiplar: Att använda olika multiplar för exit och värdering utan ordentlig motivering kan leda till felaktiga värderingar. Konsekvens är nyckeln när man tillämpar värderingsmultiplar.
7. Försummelse av kapitalutgifter och rörelsekapital: Orealistiska antaganden om återinvesteringsbehov kan snedvrida prognoserna för det fria kassaflödet. Det är viktigt att noga överväga ett företags framtida kapitalbehov.
8. Underlåtenhet att normalisera kassaflöden till terminalvärde: Om kassaflödena i terminalvärdet inte justeras för poster av engångskaraktär kan det leda till värderingsfel. Terminalvärdet bör återspegla en normaliserad, hållbar nivå på kassaflödet.
9. Avsaknad av en ”sanitetskontroll”: Att inte jämföra DCF-värderingen med relativa värderingsmetoder kan leda till övertro på DCF-modellen. Det är alltid en bra idé att dubbelkolla din värdering med flera metoder.

Var därför medveten om dessa vanliga fallgropar, så kommer du att förbättra precisionen och tillförlitligheten i dina aktievärderingar. Kom ihåg att aktieanalys är lika mycket en konst som en vetenskap och att det krävs en blandning av teknisk skicklighet, marknadsförståelse och gott omdöme.

Slutsats

Aktieanalys hjälper investerare att fatta välgrundade beslut på aktiemarknaden genom att använda värderingsmetoder som jämförelsetal, DCF-analys, tidigare transaktioner, tillgångsbaserad värdering och bokfört värde.

Från att ha varit begränsat till professionella investerare har digitala resurser och plattformar som Horizon Finance gjort det tillgängligt för enskilda investerare.

Vanliga misstag, som att förlita sig alltför mycket på historiska data, missbedöma diskonteringsräntor och göra orealistiska tillväxtantaganden, kan dock leda till felaktiga värderingar. Medvetenhet om dessa fallgropar, i kombination med teknisk skicklighet och marknadsförståelse, ökar träffsäkerheten i aktievärderingarna.

I slutändan ligger nyckeln till framgångsrik aktieanalys i kontinuerligt lärande, kritiskt tänkande och en vilja att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden. Genom att anamma dessa principer och utnyttja kraften i aktieanalys kan investerare frigöra det verkliga värdet av aktier och arbeta för att uppnå sina finansiella mål.