Aktieavkastning: Beräkningar och vad kan du förvänta dig?

När det gäller att investera i aktier är avkastning ett nyckelbegrepp som varje investerare bör förstå till fullo.

Men vad är egentligen avkastning och hur beräknas den? Vilka faktorer påverkar avkastningen på dina aktieplaceringar och vad kan du realistiskt sett förvänta dig att tjäna på lång sikt?

I den här artikeln dyker vi ner i dessa frågor och ger dig en omfattande guide till aktieavkastning. Oavsett om du är en ny investerare eller har många års erfarenhet kommer du att få värdefull kunskap för att optimera dina investeringar och uppnå dina finansiella mål.

Vad är avkastning på aktier

Med aktieavkastning avses det resultat eller den vinst som en investerare realiserar genom sina aktieinvesteringar. Denna avkastning kan komma från två huvudsakliga källor:

1. Kapitalvinster: Detta inträffar när priset på en aktie ökar jämfört med det pris som investeraren ursprungligen betalade för den. Om en investerare t.ex. köper en aktie för 100 USD och senare säljer den för 120 USD, har investeraren gjort en kapitalvinst på 20 USD per aktie.
2. Utdelningar: Vissa företag väljer att betala ut en del av sin vinst direkt till aktieägarna i form av utdelning. Detta är vanligtvis en kontantbetalning per aktie, som betalas kvartalsvis eller årligen. Utdelningar ger investerare en löpande inkomst från sina aktieinvesteringar, utöver eventuella kapitalvinster.

Avkastningen på en aktieinvestering är summan av kapitalvinster och utdelningar som erhållits under en viss period. Det är viktigt att notera att avkastningen kan vara både positiv och negativ. Positiv avkastning uppstår när kapitalvinsterna och utdelningarna tillsammans överstiger eventuella kapitalförluster. Negativ avkastning uppstår när kapitalförlusterna är större än kapitalvinsterna och utdelningarna tillsammans.

Investerare strävar naturligtvis efter att uppnå positiv avkastning och optimera sina intäkter från aktieinvesteringar. En grundlig förståelse av begreppet avkastning är nödvändig för att kunna bedöma resultatet och fatta välgrundade investeringsbeslut.

Beräkning av avkastning

För att få en tydlig bild av hur dina aktieinvesteringar utvecklas är det viktigt att kunna beräkna avkastningen. Det finns olika metoder för att göra detta, var och en med sina egna fördelar och tillämpningar. Låt oss ta en närmare titt på några av de vanligaste metoderna.

ÅRLIG GENOMSNITTLIG RÄNTA

CAGR (Compound Annual Growth Rate) är en populär och användbar metod för att beräkna den genomsnittliga årliga avkastningen på en investering under en viss period. Denna metod tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekten, vilket ger en mer korrekt bild av tillväxten jämfört med en enkel avkastningsberäkning.

CAGR är särskilt användbart när du vill:

• Jämför tillväxten i en investering över flera perioder
• Jämför olika investeringar under samma period

Formeln för CAGR är:

CAGR = (Slutvärde / Startvärde)^(1 / Antal år) – 1

Här är ett exempel på hur CAGR beräknas i praktiken:

Låt oss anta att en investering växer från 1 000 £ till 2 000 £ under en period på 5 år. Genom att sätta in dessa värden i formeln får vi:

CAGR = (2.000 / 1.000)^(1 / 5) – 1 = 1,1487 – 1 = 0,1487 eller 14,87%.

Det innebär att investeringen har haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 14,87% under femårsperioden när hänsyn tas till ränta-på-ränta-effekten.

Genom att använda CAGR kan investerare få en mer realistisk bild av sina investeringars utveckling över tid och fatta bättre beslut baserat på denna information.

Enkel beräkning av avkastning

En annan vanlig metod för att beräkna avkastning är den enkla avkastningsberäkningen. Denna metod är särskilt användbar när det inte har förekommit några inflöden eller utflöden under investeringsperioden, vilket gör beräkningen relativt enkel.

Formeln för beräkning av enkel avkastning ser ut så här:

Avkastning = (Slutvärde – Startvärde) / Startvärde × 100%.

Låt oss illustrera detta med ett exempel:

Tänk dig att du köper en aktie för 100 kr och senare säljer den för 120 kr. För att beräkna din avkastning med hjälp av den enkla avkastningsberäkningen sätter du bara in värdena i formeln:

Avkastning = (120 – 100) / 100 × 100 % = 20 %.

I det här fallet blir avkastningen 20%, vilket innebär att du har tjänat 20% på din investering.

Det är viktigt att notera att denna metod inte tar hänsyn till tidsfaktorn eller eventuella in- och utflöden under investeringsperioden. Därför lämpar sig den enkla avkastningsberäkningen bäst för kortare investeringsperioder eller situationer där det inte har förekommit några in- eller utflöden.

För mer komplexa investeringsscenarier eller längre tidsperioder kan det vara nödvändigt att använda andra metoder för beräkning av avkastning som tar hänsyn till dessa faktorer.

Tidsvägd avkastning

I de fall där det finns regelbundna in- och utflöden i en investeringsportfölj kan tidsviktad avkastning vara en mer exakt metod för att beräkna avkastningen. Denna metod eliminerar effekten av dessa rörelser och fokuserar på investeringens faktiska resultat.

Beräkning av tidsviktad avkastning:

1. Dela upp investeringsperioden i segment för varje insättning eller uttag.
2. Beräkna avkastningen för varje period.
3. Kombinera de enskilda periodernas avkastning för att få den totala tidsviktade avkastningen.

Exempel: Låt oss anta att en investerare börjar med en portfölj på 10 000 DKK och lägger till 2 000 DKK under året. Vid årets slut har portföljen ett värde på 13.000 kr.

För att beräkna den tidsviktade avkastningen delar vi upp året i två perioder: – Period 1: Startvärde = 10.000 DKK, Slutvärde = 12.000 DKK – Period 2: Startvärde = 12.000 DKK, Slutvärde = 13.000 DKK

Avkastningen för varje period beräknas: (12.000/10.000)×(13.000/12.000)-1=0,0833 eller 8,33%.

Tidsviktad avkastning ger en mer rättvisande bild av investeringens resultat eftersom den eliminerar effekten av inflöden och utflöden och fokuserar på investeringens faktiska avkastning under varje period.

ROI

En annan populär metod för att utvärdera hur effektiv en investering är är Return on Investment (ROI). Denna metod kan tillämpas på olika typer av investeringar, t.ex. aktier, fastigheter och affärsprojekt.

ROI beräknas med hjälp av följande formel:

ROI = (nettovinst / investeringskostnad) × 100%.

Låt oss titta på ett konkret exempel för att illustrera hur ROI fungerar i praktiken:

En investerare köper aktier för 5 000 USD och säljer dem senare för 7 000 USD. I detta fall är nettovinsten 2 000 kr (7 000 kr – 5 000 kr).

För att beräkna ROI sätter vi in siffrorna i formeln:

ROI = (2.000 DKK / 5.000 DKK) × 100% = 40%.

Detta innebär att investeraren har fått en avkastning på 40% på sin investering.

Avkastning är ett användbart verktyg eftersom det ger ett standardiserat mått på investeringens resultat, vilket gör det enkelt att jämföra olika investeringsalternativ. Det är dock viktigt att komma ihåg att ROI inte tar hänsyn till tidsfaktorn, så det är alltid en bra idé att kombinera ROI med andra mått för att få en mer komplett bild av investeringens resultat.

Diskonteringsräntor

När man bedömer hur attraktiv en investering är kan det vara bra att jämföra den förväntade avkastningen med diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan är den avkastning som en investerare skulle kunna uppnå genom att investera i ett alternativt projekt med samma riskprofil.

Med andra ord är diskonteringsräntan den förväntade avkastning som investeraren skulle kräva för att ta på sig en liknande risk i en annan investering. Om den förväntade avkastningen på en investering överstiger diskonteringsräntan anses investeringen vara attraktiv eftersom den kommer att ge en högre avkastning än alternativa investeringar med samma risk.

Låt oss titta på ett exempel:

• En investerare har möjlighet att investera i ett projekt som förväntas ge en avkastning på 7%.
• Investeraren har också identifierat en alternativ investering med en diskonteringsränta på 5%.

I det här fallet kommer investeraren troligen att välja att investera i projektet med en förväntad avkastning på 7% eftersom den överstiger diskonteringsräntan på 5%. Projektet anses vara mer gynnsamt eftersom det ger en högre avkastning än det alternativa investeringsvalet.

Diskonteringsräntan är därför ett viktigt verktyg för att bedöma och jämföra investeringsmöjligheter. Den hjälper investerare att fatta välgrundade beslut baserat på förväntad avkastning och risk.

Historisk och årlig avkastning

Förutom att förstå de olika metoderna för att beräkna avkastning kan det också vara bra att titta på historiska avkastningsdata och riktmärken för att få en överblick över vad man kan förvänta sig av aktiemarknaden på lång sikt.

När man tittar på historiska data är det viktigt att komma ihåg att tidigare resultat inte nödvändigtvis är en garanti för framtida avkastning. Men dessa data kan ändå ge oss en uppfattning om vad vi kan förvänta oss av aktiemarknaden på lång sikt.

S&P 500 som jämförelseindex: S&P 500 är ett amerikanskt aktieindex som består av 500 stora bolag. Historiskt sett har detta index levererat en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 9,71% från 1900 till 2016, justerat för inflation. Detta ger oss en bra indikation på vad vi kan förvänta oss av den amerikanska aktiemarknaden på lång sikt.

Den danska aktiemarknaden: På den danska aktiemarknaden har aktier gett en genomsnittlig avkastning på mellan 7,35% och 7,74% per år. Det är visserligen något lägre än den amerikanska marknaden, men det är ändå en attraktiv avkastning jämfört med många andra investeringsalternativ.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa siffror är genomsnitt över långa perioder. På kort sikt kan avkastningen variera kraftigt från år till år och det kan finnas perioder med både högre och lägre avkastning än genomsnittet.

Vid bedömningen av förväntningarna på framtida avkastning är det också viktigt att ta hänsyn till olika makrofaktorer.

Makroekonomiska faktorer

Förutom att titta på historiska avkastningsdata och riktmärken är det också viktigt att ta hänsyn till makroekonomiska faktorer när man bedömer aktieavkastningen. Dessa faktorer kan ha en betydande inverkan på företagens resultat och därmed på aktiekurserna.

Inflation och räntenivåer

• Inflation kan urholka den reala avkastningen på aktier eftersom den minskar köpkraften i framtida kassaflöden.
• Höga räntor kan öka företagens kapitalkostnader, vilket kan påverka deras resultat och därmed aktiekurserna negativt.
• Omvänt kan låga räntor stimulera ekonomin och öka företagens vinster, vilket kan ha en positiv effekt på aktiekurserna.

Andra viktiga makrofaktorer

• Den allmänna ekonomiska utvecklingen, inklusive BNP-tillväxt, arbetslöshet och konsumentförtroende, kan påverka bolagens resultat och tillväxtmöjligheter.
• Bolagens resultat och tillväxt är avgörande faktorer för aktiekursutvecklingen. Högre vinster och tillväxt kan leda till stigande aktiekurser, medan lägre vinster och tillväxt kan leda till fallande aktiekurser.

Det är viktigt att kontinuerligt följa och analysera dessa makroekonomiska faktorer eftersom de kan förändras över tid och ha olika effekter på olika sektorer och företag. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kan investerare fatta mer välgrundade beslut och anpassa sina investeringsstrategier därefter.

Sammantaget är en grundlig förståelse för avkastningsbegreppet, beräkningsmetoder, historiska data, riktmärken och makroekonomiska faktorer nödvändig för att kunna bedöma utvecklingen och fatta välgrundade investeringsbeslut på aktiemarknaden. Genom att kombinera dessa insikter kan investerare optimera sina intäkter och uppnå sina långsiktiga finansiella mål.

Sammanfatta

Aktieavkastningen är komplex och påverkas av ett antal faktorer, bland annat företagets resultat, makroekonomiska förhållanden och investeringens tidshorisont.

Genom att förstå de olika beräkningsmetoderna, historiska data och riktmärken kan investerare skapa sig en realistisk bild av vad de kan förvänta sig i avkastning på lång sikt.

Samtidigt är det viktigt att hålla sig uppdaterad om makroekonomiska faktorer, eftersom dessa kan ha stor inverkan på aktiekurserna och därmed på avkastningen.

Med en väl genomtänkt investeringsstrategi och en grundlig förståelse för begreppet avkastning kan investerare navigera på aktiemarknaden med större självförtroende och öka sannolikheten för att uppnå sina finansiella mål.